Sverige är ett land som är mycket bra på att återvinna, men en stor del av de sopor som inte kan återvinnas bränns i sopförbränningsverk. Det är faktiskt så att så mycket sopor bränns att landet till och med måste köpa in sopor från andra länder. Till exempel från Norge anländer 60 000 långtradare med sopor varje år för att de ska brännas i Sverige. År 2015 brändes 2 284 210 ton hushållsavfall och 3 491 190 ton övrigt avfall. Importen av sopor till förbränning tredubblades från åren 2005 till 2014.
Hur påverkar förbränningen naturen?
Det kan låta som en utopisk idé, att bränna överflödiga sopor och få energi. El och värme är något vi behöver mycket av i detta kalla land. Det har dock kommit fram att Utsläppen från sopförbränningen kan vara högre än tidigare uppskattat. Mätningar av utsläppen är bristfälliga, men det krävs bara logiskt tänkande för att förstå att till exempel plast inte försvinner helt då man bränner det. En annan aspekt som uppmärksammats bland annat av organisationen Avfall Norge är att en mindre del av det norska avfallet återvinns lokalt. Då det finns pengar att tjäna glöms de ekologiska möjligheterna lätt bort.
Ekologiskt mot ekonomiskt
I Norge behöver man inte skölja ur mjölkpaketen eller lägga matrester i en skild påse, eftersom Sverige redan ivrigt bränner deras hushållsavfall. Norska kommuner behöver bara betala några hundra kronor per ton sopor de skickar till Sverige, så det är naturligt att de inte vill satsa ”onödiga” pengar på ett eget återvinningssystem. År 2014 tjänade Sverige 800 miljoner på att bränna sopor från andra länder. Det är inte bara det man kan tjäna pengar på, det är också mycket lukrativt att sälja den energi och el som soporna producerar. Det kan ändå hända att sopförbränning är bättre för naturen än till exempel deponering (soptippar).