Allt fler börjar bli oroliga över mänsklighetens klimatpåverkan. De enorma utsläppen av koldioxid riskerar att få omfattande miljökonsekvenser genom att jorden blir varmare, vilket i sin tur leder till stigande havsnivåer och fler naturkatastrofer. Frågan är vad vi kan göra? Är det ens möjligt att nå ett ambitiöst mål som noll koldioxidutsläpp?
När världens ledare träffades och förhandlade fram Parisavtalet blev det uppenbart att de flesta länder är medvetna om problemet. I princip alla forskare är överens om att den globala uppvärmningen är ett faktum. Vad som är svårare att bli överens om är hur utvecklingen ska stoppas och hur ansvaret ska fördelas. Rika länder har större resurser att satsa på dyr teknik, medan många fattiga länder mest fokuserar på att klara befolkningstillväxten och de ökade kraven på energiförsörjningen.
En mix av morötter och piskor
Ett gigantisk problem är att kol, gas och olja är subventionerat av både stater och storföretag. I länder som Saudiarabien och Ryssland är den typen av intäkter en stor del av statsinkomsterna. På samma sätt har stora oljebolag ett intresse av att vi fortsätter att använda enorma mängder bensin och diesel, snarare än att fler satsar på elbilar. Man skulle kunna tillsätta en Interim CFO som kan ta över som ekonomichef och staka ut en ny riktning för verksamhetens miljöarbete. En annan idé är att helt enkelt kraftigt öka koldioxidskatten. När det blir dyrare att använda fossila bränslen, blir alternativa bränslen mer intressanta.
På tal om morötter har vissa länder provat att subventionera förnyelsebara alternativ. I Skandinavien har man till exempel gjort mycket för att stödja vindkraft, solenergi och elbilar. Antagligen är det en av de bästa vägarna mot noll koldioxidutsläpp.
Kärnkraft hjälper under en övergångsperiod
Tyvärr hjälper det inte att köra elbil eller använda andra miljövänliga produkter om energin ändå produceras av kol, olja eller gas. Allt tyder på att vår energianvändning kommer att fortsätta öka och det är orealistiskt att all energi kan produceras av sol, vind och vatten. Många länder saknar till exempel fortutsättningar för lika välutvecklad vattenkraft som Sverige. Solenergi och vindkraft är heller inte redo att helt ersätta fossila bränslen. Förhoppningsvis kan vi i framtiden utveckla drömmen om energi från fusion. Dock är det fortfarande mycket långt borta.
Istället vänder sig många till kärnkraften som ett sätt att hålla tillbaka koldioxidutsläppen. Det är en förhållandevis ren energiform där väldigt små mängder kärnbränsle leder till oerhörda mängder energi. Problemet är givetvis radioaktivt avfall och säkerheten, men där är det viktigt att komma ihåg att den har förbättrats kraftigt. Länder som Frankrike har haft en framgångsrik strategi att satsa hårt på kärnkraft, vilket har hållit nere deras koldioxidutsläpp. Det kan ställas i kontrast med till exempel Polen som istället har satsat mycket på kol. Kärnkraften kan bli ett sätt att mer smärtfritt klara övergången till helt förnyelsebara energikällor och i framtiden nå målet med noll koldioxidutsläpp.